kan inte riktigt sova som folk här än. har inte alls vant mig vid att höra små barnfötter rusa över golven på övervåningen. har inte vant mig vid att vattenledningarna går precis över mitt huvud, vilket gör att jag vaknar varje gång någon går på toaletten eller duschar. så jag är trött. jag är vansinnigt trött nu för tiden. kanske vänjer jag mig så småningom, kanske är det ungarna som tar på krafterna. kanske är det just nu bulan (alt. hjärnskakningen) jag lyckades framkalla när jag smällde huvudet i biltakskanten igår. kanske är det faktumet att jag befinner mig ca 600 mil hemifrån i ett land som fortfarande inte alls känns som hemma. att jag måste tänka för att gå och handla. språket är inget problem för mig, men än kommer det inte automatiskt heller. jag vet att enda sättet att lära sig på riktigt är att bo här, umgås med engelsktalande. och det tar på krafterna att behöva tänka extra på hur man ska formulera sig. så jag är trött! klockan är inte ens nio här borta, men jag skiter i det, tar min tekopp och min sista svenska bok och kryper till sängs. för just nu behövs det!