jag jobbar ikväll. inget ovanligt mot andra kvällar. men ute i vardagsrummet sitter min värdmamma och mina värdpojkar med en au pair i jakt på familj och har en liten "intervju". jag sitter och trycker på mitt rum. får inte vara med. vill inte riktigt heller vara med. hjälper gärna till om dom vill men eftersom dom uttryckligen inte vill det så kan jag inte hjälpa att fundera över varför jag jobbar? hade jag inte jobbat hade jag ju kunnat lämna huset så dom fick vara ifred. nu kan jag inte det. för jag jobbar. trots att pojkarna är upptagna med annat. suckar inombords. glad för att jag snart slipper detta. har en familj på kroken, vill bara att någon från cultural care ringer och bekräftar detta så jag inte tar ut lyckan i förskott. förhoppningsvis får jag jubla snart. och det tillsammans med min fina!