kände att stämningen i jimmy janssons låt passade bra för mitt humör. träningsvärken är gräslig, men what doesnt kill you makes you stronger har jag ju hört. gofrukost nu innan jag åker till gymmet för att bränna lite fett, har nästan nått mitt delmål nu, kämpa lite till bara. woop, detta blir en bra dag!

fick värsta lyxlunchen serverad på silverfat idag. martina grillade fisk som hon marinerat i olivolja och limesaft och slängde ihop en sallad på bl.a. spenat, selleri och kidneybönor. gött! efter mina träningspass var jag så hungrig att jag var redo att äta upp högerhanden så detta initiativ var otroligt uppskattat! solen skiner även idag, det är varmt och jag har cirka 30 minuter kvar på mig att göra vad jag vill. läsning i solen känns sådär lagom lyxigt!

på't igen bara. måste dock erkänna att det tar emot nåt förskräckligt idag, en dag i sängen låter mer lockande... men det var inget alternativ! crossfit, beast mode on!

jag tog med mig kristy och åkte in till boston idag. letade presenter åt hennes nära hemma innan vi bestämde oss för att gå till copley square och skänka några tankar till offren vid boston maraton. jag förväntade mig inte riktigt att jag skulle bli så känslosam, men det kom sköljande över mig som en flodvåg. det finns liksom inget man kan säga, inga ord känns rätt. mitt hjärta var nära att brista och jag känner för de människor som drabbades.

rivstartade lördagen med ett grymt crossfitpass. jag var den enda som körde så fick en egen PT-session. pull ups, kettlebells, löpning och burpees bland annat. nailed it! nu ska jag powerwalka mig bort till LS high school för att se min första lacrosse-match någonsin. min tolvåring spelar och han är visst en av de bästa i stan. laters!

sena jobbkvällar när jag måste hålla mig vaken har jag en tendens att sysselsätta mig med alla möjliga onödiga saker. ikväll gick jag igenom min blogg, för att se hur gamla mina joggingskor är. det är dags för nya för länge sedan men jag ville liksom veta hur länge dom hängt med. det jag fascinerades av mest under min lilla tillbakablick var min hårfärg. det var ju så otroligt mörkt! ser inte alls naturligt ut och jag funderar ju på hur jag kunnat trivas i det. men det var ju då, och även om jag för stunden trivdes i det så är jag glad över förändringen och att min egna hårfärg är på väg tillbaka! (mamma och pappa, ni tyckte aldrig att det var dags att kläcka ur er att jag såg ut som ett spöke de allra flesta dagarna?)

okej, jag ska ge denna lilla blogg ett sista helhjärtat försök så här i slutspurten av mitt äventyr. kanske var det så att den skapades för att visa er alla hur lycklig jag var och hur coolt mitt liv såg ut och hur fantastiskt allt var. kanske var det väl också så att den ljög. rätt ordentligt. nu när jag verkligen är lycklig och glad på riktigt känns behovet av att skylta om det så mycket mindre. behöver inte riktigt samma bekräftelse.
men anyhow - hemresan är bokad, miami är avklarat, flyg till vegas och LA är klart och träningen går bra. gymmet har bytt ägare och nu tränas det crossfit istället för boxning, vilket är sinnessjukt mycket jobbigare, men känns mycket mer effektivt. har helt bytt ut mina kostvanor och kanske känns det som att jag en gång för alla kan sluta kroppshetsa. har insett hur mycket bättre jag mår nu och jag vågar nästan hoppas på att det är början på resten av mitt liv. vad säger vi om det? jag säger YAY! nu ska jag skutta in i duschen en snabbis innan mina småkusar kommer hem, kanske bjuds det på lite miamibilder ikväll om ni har tur. måste bara hitta kamerasladden!

jag låg på stranden här i florida när min resekompanjon kom tillbaka från hostlet med en ledsen min. jag har njutit av en fantastisk semester i värmen utan några som helst måsten och utan krav. i tankarna ljusår från att något någonsin skulle kunna hända mitt fina boston. idag sprack någon hål på min lilla glasbubbla. min säkra och trygga favoritstad blev offer för en eventuell terroristbombning. jag vet inte vad mer jag kan säga om detta förutom att det är så oerhört tragiskt och att mitt hjärta värker. mina nära och kära där hemma är vad jag vet oskadda och trygga, liksom jag själv såklart som inte befinner mig i området. mina tankar och min medkänsla går ut till alla drabbade och deras familjer.

idag har varit den längsta dagen på länge! jösses vad jag är trött. igår tränade vi crossfit och jävlar i min lilla låda vilken träningsvärk jag har idag. idag blev det dessutom spinning, så min lilla (stora) rumpa är nu så öm att jag knappt kan sitta på den! önskar mig en såndär sittring att sitta på så mitt stackars stjärtben får lite avbelastning. annars har det packats, och packats lite till. sagt hejdå till min älskade vän som åkte hem ikväll. kändes skumt, grät så mycket förra gången, men nu kändes det som att vi ändå ska ses imorgon, palla att gråta då liksom. man inser nu vid läggdags att vi inte alls kommer ses imorgon, och det suger ju! saknar dig redan!!!

och sen då? calvin lyckades smälla upp eftersvingen av tennisracket i ansiktet på mig så min kind och upp runt ögat är svullet och ömt, lyckligtvis inte blått (än). värre gick det för mina raybans... jag och jud körde på i vår vanliga anda i bilen till vbc, och drog upp volymen på radion och hade party. kramade om barnen när jag kom hem och sa godnatt eftersom jag inte kommer se dem på länge. nollie stackarn blev jätteförvirrad och ledsen och trodde inte att jag skulle komma tillbaka, så jag fick kramas några extra gånger och lova att när dom kommer hem från Karibien så väntar jag här hemma!
nu är klockan närmare tolv och jag måste sova. väckarklockan står på 05.00! imorgon väntar äntligen MIAMI!

fick min flygbiljett bokad förra veckan. eftersom den inte var väntad förrän slutet på maj/början på juni kan ni ju tänka er att jag blev förvånad. och lite smått panikslagen. hade liksom föreställt mig att jag skulle bli sådär löjligt glad och börja räkna ner, men inte. jag räknar ner, men inte enbart med glädje. missförstå mig rätt - jag är kalasglad över att jag snart ska få vara hemma och jag längtar efter alla nära och kära, men det här med att mitt bostonliv är på väg att ta slut svider i lillhjärtat. gräsligt mycket. får kramas lite extra med mina barn nu såhär på slutet, och lova mig själv att jag kommer att komma tillbaka hit. förr eller senare! 5e juli, 12.30 landar jag på Arlandas terminal 5.

när termometern visa 13 grader, när starbucks seasonal harvest inkluderar färsk ananas och jordgubbar och iste är nya standardbeställningen, då kan jag ju säga att det känns att våren är här på riktigt! nästa vecka ska vi hinna med att få 24grader innan jag åker till miami, hur gött? idag prickade de dessutom in stavningen på mitt namn, full pott! har nog hänt typ tre gånger sedan jag flyttade till usa. glada miner!

skypar med tre godbitar idag. sur som en citron är jag över att dessa prickar inte bara ska till london utan nu även har bokat en resa till cypern. prupp!!!! är så sotis så jag snart spricker.

det här med secret rewards kan ju vara det bästa med victorias secret! med jämna mellanrum delar dom ut presentkort varje gång du handlar där, som antingen är värda 10, 50, 100 eller 500 dollar. vilket får man inte veta förrän en månad senare. idag kom jag på att jag ville kolla värdet på mina - 3x10. tre par lacies fick jag alltså för tre dollar. fett värt! världens bästa trosor!!!

det blir allt lite glesare mellan inläggen nu för tiden. kan inte riktigt förklara varför. kanske är jag för lat eller bara sjukt omotiverad. anyhow, sedan senast? jag har hämtat josefine på logan airport och njutit av hennes sällskap, klämt handen i en elvisp, tränat, blivit bjuden på tacos, varit på en typiskt amerikansk småstadsbar med mina typiskt amerikanska killkompisar (+josefine såklart!), åkt till new york för att återförena vår fantastiska trio, druckit första lagliga drinken, fått gratis mat på tgi's eftersom jag upprepade gånger fick in annat än vad jag beställde, hamnat på ett rooftop party på hotel empire, sprungit i central park och suttit fast på en buss i överdrivet många timmar. måndagmorgon nu, kan inte förklara hur trött jag är. nästan tur att gymmet är stängt för renovering så jag slipper dåligt samvete. powernap nu, löpning senare. ja så får det bli! glad påsk i efterskott på er!