lätt sämsta magkänslan sen jag kom hit. hittade inte alls skorna jag letade efter. köpte istället te för alldeles för många kronor (det var verkligen supergott, men svindyrt, vilket jag insåg för sent och inte vågade säga ifrån). yrar omkring ensam i mallet, hittar ingenting, orkar inte leta. bestämmer mig för att åka hem. hittar inte bilen. en halvtimme senare inser jag att jag letar på fel våning. åker ner och letar en halvtimme till. blir tutad på ett x antal gånger eftersom jag inte riktigt gillar att köra mot rött trots att jag ska svänga höger. näst intill bensinstop igen och fick tanka fast jag egentligen inte har råd. kommer hem och söker lite tröst; "the person you're calling is busy on another call, would you wanna leave a message?". så vad gör man?
man ger sig fan på att komma fram och ringer sverige igen. bara några ord och jag blir lugnare. vill ändå fortfarande gråta. jag tror din röst framkallade hemlängtan. saknaden sitter i magen nu och jag vill bara vara bland alla älskade fina underbara människor igen. har inte tid att deppa egentligen, måste slänga i mig mina sista svenska pannkakor och åka till skolan.

men det skulle inte förvåna mig ett dugg om jag kör vilse på vägen hem från talpedagogen. tack för mig.