tiden sniglar fram. tog ett tidigt tåg från palo alto, bara för att vara säker på att inte missa min flight. tåget gick galant, tunnelbanan gick lite sämre, men träffade en kille som hette craig, och han hjälpte mig att fixa biljett i automaten och stannade med mig så att jag kom på rätt tåg osv. otroligt snäll kille!

men jag har alltså suttit här i över tre timmar, och nu har jag tröttnat. planet ska boardas vilken minut som helst men jag känner mig som ett barn. vill skrika och grina och skrika lite mer. jag orkar bara inte vänta längre. tror dock inte att det skulle vara så uppskattat om jag slängde mig ner på golvet och gjorde en massa ljud ifrån mig. så jag sitter här på rumpan och håller ljuden inom mig. så snart jag hittat min plats tänker jag stoppa i hörlurarna i öronen och somna. snart hemma. snart snart snart.