jag lever. vi väntar. precis som josefine uttryckte det, vi väntar men vet inte riktigt på vad. jag tror att jag väntar på att strömmen ska gå. den har gått två gånger, varit borta i typ två minuter och sen kommit tillbaka. min värdpappa, som var galen nog att ge sig ut med bilen idag, har berättat att träd har fallit och klippt strömledningar rakt av. vi är som sagt inte drabbade än, men vi bara väntar. han berättade även att vägen som leder härifrån till josefine är helt överfull med träd som fallit, stora rotvältor. där kommer man alltså inte fram. tvn börjar spraka nu så jag antar att antennen är i blåsväder, så att säga. skolorna är strömlösa, så barnen blir hemma imorgon med. och jag börjar när jag vaknar, skönt med sovmorgon igen! håll tummarna för att det finns ström när jag vaknar!